Ögonkontakt som kommunikationsform
Människan är den enda av primaterna som har ögonvitor. Det gör det lättare att se vart våra medmänniskor tittar. Hos de flesta apor är den motsvarande del av ögat mörkbrun, vilket gör det svårt att bedöma i vilken riktning ett djur ser.
Genom evolutionen, har det varit en fördel, för de människor, som varit bra på att samarbeta. Et samarbete, som bl.a. understöttas av ikkeverbal kommunikation med ögonen. D.v.s. att evolutionen har givit oss ögonvitor, för att underlätta en nonverbal kommunikation. En nonverbal kommunikation är intuitiv och i några situationer snabbare än den verbala. Vi kan t.ex föreställa oss jakt, eller kamp mot stora rovdjur, där det varit nödvändigt att handla snabbt och gemensamt.
Varför har då inte andra apor utvecklat samma egenskap? Kanske för att de inte haft lika stor hjärna som människan, och därför imte kunnat tjäna lika mycket på det. Fördelen skall ju uppväga den klara nackdel som det är med ljusa ögon: Ögonen reflekterer lättare et ljusglimt i nattmörkret, och därför är det lättare att bli upptäckt av en fiende.
P.g.a. ögonvitan kan vi se vart en annan person tittar. Vi kan t.o.m se om en person konstruerar eller hämtar en bild från minnet. Se: Tankeläsning. Om en person sneglar till höger, medans han tänker, kan det vara ett uttryck för att personen försöker att konstruera en visuell bild. Om personen tittar upp till vänster kan det vara ett tecken på att personen försöker att minnas en visuell bild. Fråga en person, hur hans bostad ser ut, så er stor chans för att hans ögon rör sig upp mot vänster.
Om man fokuserar på en annan person, kan det vara uttryck för flera saker. Rädsla, hat, förälskelse eller intresse. Vilket av dem det rör sig om, får avgöras utifrån det övriga kroppsspråket och situationen som helhet. T.ex vid ett föredrag kan man antaga att publiken fokuserar på föredraghållaren p.g.a intresse i ämnet.
Du kan själv experimentera, leka med att uttrycka dig med ögonen. Försök först i hemmets trygga omgivningar. Det är en god källa till komik. Som föredragshållare kan jag skriva under på, hur fantastiskt det är, att få en publik att brista ut i gapskratt, bara genom att flytta blicken (inte så bara, det krävs också timing och en förståelse för, hur man får publiken att fokusera på små detaljer).
